Svensk ordbok 2009, webbversion

na`geltrång substantiv ~et nagel|­trång·etsmärta och svullnad som orsakas av in­vuxen nagel vanligen på tårna med.han har problem med förhårdnader, lik­tornar och nageltrångsedan 1738till fornsv. þrang ’trängsel; trång­mål; behov’, sv. dial. trång ’brist; behov’; gemens. germ. ord; besl. med trång, tränga