verb nalkades nalkats
nalk·as●(långsamt) närma sig
i tid el. rum
ngt högt.Nolltigern nalkades sitt bytefienden nalkades stadenjulen nalkadesden gamla kände slutet nalkas○äv. bildligtnalkas ämnet med respektnalkas (ngn/ngt)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. nalkas, med sidoformen nalka; av lågty. naleken med samma betydelse, till na(he) ’nära’, jfr 2annalkande, 1när
Subst.:vbid1-253931nalkande