Svensk ordbok 2009, webbversion

nall`a verb ~de ~t nall·aro­lovligen ta ngt (vanligen ngt av relativt lågt värde) vard.NollJFRcohyponymknycka 2cohyponymsnattacohyponymstjäla 1 nalla ur kak­burkenhan nallade en hand­full karamellernalla (av/ur) ngtsedan 1875sv. dial. och sv. slang nalla, trol. variant av sv. dial. fnalla, bl.a. ’snatta’ Subst.:vbid1-253933nallande