substantiv ~en ~ar
narr·en●löjlig (och inbilsk) person
psykol.yrk.den gamle narren trodde att flickan hade fallit för hans charm○urspr.person anställd vid furstehov för att roa
narrdräkthovnarrgöra narr av ngn/ngtfå ngn/ngt att framstå som löjlig
innan hon själv började med löpning gjorde hon ofta narr av joggare
sedan 1564; 1528 i urspr. bet.av ty. Narr, lågty. narre med samma betydelse; av okänt urspr.