Svensk ordbok 2009, webbversion
narr
`
as
verb
narrades narrats
narr·as
●
småljuga
komm.
hon narrades för honom
tro honom inte, han bara narras
narras (för ngn)
sedan 1757
till
narra
; äldre äv. ’bete sig som en narr’
Subst.:
vbid1-254316
narrande