Svensk ordbok 2009, webbversion
[nat∫ona`l-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
nat·ion·al|språk·et●officiellt språk i ett land
vanligen det enda språket men ibl. ett av flera
språkvet.JFRcohyponymriksspråk
både svenska och finska är nationalspråk i Finland(på) nationalspråketsedan 1810