Svensk ordbok 2009, webbversion
natt
`
väktare
substantiv
~n
äv. vard.
nattväktarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
nattväktarna
natt|väkt·ar·en
●
brandvakt
åld.
samh.
yrk.
JFR
cohyponym
nattvakt
cohyponym
väktare
sedan 1640
substantiv ~n äv. vard. nattväktarn, plur. ~, best. plur. nattväktarna
natt|väkt·ar·en●brandvakt
åld.samh.yrk.JFRcohyponymnattvaktcohyponymväktare
sedan 1640