Svensk ordbok 2009, webbversion

natu`rliv substantiv ~et nat·ur|­liv·et1liv i nära sam­klang med naturen sport.JFRcohyponymnatur 1cohyponymnatur 2 det sunda naturlivet ute i skär­gårdensedan 18552samman­fattningen av allt liv i (viss del av) naturen bot.zool.JFRcohyponymnatur 1 han studerade naturlivet vid sjönön har ett rikt naturlivsedan 1836