Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
nerv·ös1som har orolig läggning
admin.psykol.JFRcohyponymängslig 1
ett sjukligt och nervöst barn○äv.som tillfälligt är orolig
hon var nervös inför tävlingenhan var alldeles för nervös för att kunna göra sig själv rättvisa på skrivningen○äv. om handling e.d. som vittnar om nervositetett nervöst framträdandenervöst spel○äv.som har att göra med sinnestillstånd och själslig jämvikt
nervösa besvärhan fick ett nervöst sammanbrott○äv.som orsakar nervositet
han har ett nervöst arbetedet var nervöst att vänta på samtalet från sjukhusetnervös (för ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1841av fra. nerveux med samma betydelse; av lat. nervo´sus ’senig; kraftig’
2som har att göra med nervsystemet
mindre brukl.af.med.nervösa symptomsedan 1847