substantiv ~en ~er
nom·en·klat·ur·en●(enhetligt) system av beteckningar inom visst fackområde
särsk. om namnliknande beteckningar som i sin uppbyggnad avspeglar samhörigheten mellan besläktade företeelser
af.språkvet.JFRcohyponymterminologi
nomenklaturcentralteknisk nomenklaturbotanikens nomenklatursedan 1795av lat. nomenclatu´ra ’kallande vid namn’, till nomen och clama´re ’ropa’; jfr deklamera, reklamera