[nån´-]
substantiv,
ingen böjning, neutr.
non·sens●meningslöst innehåll
i tal el. skrift
komm.JFRcohyponym2struntcohyponym2larv
rent nonsenskvalificerat nonsensprata nonsensavfärda ngt som nonsensdet nonsens som fyller kvällstidningarnanonsens (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1788av eng. nonsense med samma betydelse; av fra. non-sens med samma betydelse, till non- och sens ’mening; förnuft’; besl. med sensation