Svensk ordbok 2009, webbversion

norme´ra verb ~de ~t norm·er·ar●fast­ställa norm för sociol.språkvet.JFRcohyponymreglera 2 den svenska stavningen normerades inte förr­än på 1800-talet○äv. om före­teelseut­göra norm för idolernas kläd­stil normerar ut­budet i affärernanormera ngtsedan 1853till norm Subst.:normerande, vbid2-260344normering