Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
null·itet·en1ngt som är fullkomligt betydelselöst
af.efter katastrofvalet blev partiet en politisk nullitet○äv. om personnolla
sedan 1749av fra. nullité med samma betydelse; till lat. null´us ’ingen’; jfr 1noll
2ogiltig rättshandling
Nollöverlåtelsen av fastigheten var att betrakta som en nullitetsedan 1664