Svensk ordbok 2009, webbversion

nullite´t substantiv ~en ~er null·itet·en1ngt som är full­komligt betydelse­löst af.efter katastrof­valet blev partiet en politisk nullitetäv. om personnolla sedan 1749av fra. nullité med samma betydelse; till lat. null´us ’ingen’; jfr 1noll 2o­giltig rätts­handling Nollöver­låtelsen av fastigheten var att betrakta som en nullitetsedan 1664