Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n
nytt·an●fördelaktig verkan
på visst område, för viss person el. verksamhet etc.
NollJFRcohyponymfördelcohyponymgagncohyponymbåtnad
nyttoväxtsamhällsnyttagöra nyttadra nytta av ngtförena nytta med nöjeallt deras arbete var till ingen nyttamedicinen gjorde ingen nyttade hade ingen nytta av bilkartansin skoltyska fick han nytta av senare i liveten rapport om nyttan och riskerna med östrogenbehandling under klimakterietkan jag vara till någon nytta?○spec. i nationalekonomiska sammanhang(antagen) behovstillfredsställelse eller grad av brukbarhet
som kan utvinnas ur viss vara e.d.
JFRcohyponymnyttighet 2
gränsnytta(till) nytta (för ngn/ngt), nyttan (av/med ngt/att+V/SATS)sedan 1347privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)fornsv. nytta; av lågty. nütte med samma betydelse; urspr. samma ord som fornsv. nyt ’nyttjande; avkastning; mjölk’; till njuta
verb ~de ~t
nytt·ar●i opers. konstruktion; ofta i nekande uttryck; ibl. med partikelntill
göra nytta
Nolldet nyttar inget till att moraliseravad nyttar det att gråta över spilld mjölk?nytta (ngt), nytta (till ngt)sedan 1617