Svensk ordbok 2009, webbversion

o`bestridlig adjektiv ~t o|­be·strid·ligsom inte kan förnekas admin.komm.JFRcohyponymodiskutabelcohyponymovedersäglig det är ett obestridligt faktum att till­växten är godvalet blev en obestridlig fram­gång för regerings­partietäv. om personsom ingen kan ifråga­sätta eller förneka i viss funktion e.d. han är den obestridlige ledarensedan ca 1755