Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
ob·serv·at·ion·en●(noggrant och) uppmärksamt iakttagande
komm.JFRcohyponymuppsikt
observationsförmågaballongobservationhan togs in på sjukhus för observationproffsuppköparna hade honom under observation○äv.iakttagelse, rön
särsk. i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga sammanhang
väderobservationastronomiska observationer○äv. om kommentar e.d. till ngt observeratrecensenten hade inga anmärkningar mot boken, bara ett par observationer i marginalenobservation (av ngn/ngt/SATS)sedan 1665av lat. observa´tio med samma betydelse; till observera