substantiv ~n odågor
o|dåg·an●pojke (eller ung man) som ställer till trassel och besvär
genom sitt handlande el. genom att vara lat e.d.
psykol.yrk.JFRcohyponymlymmel
han var en bortskämd odågasedan 1791bildn. till fornsv. dogha ’duga; kunna’, sidoform till duga