substantiv ~en
o|färd·en●tillstånd som kännetecknas av upprepade katastrofala eller olyckliga händelser
t.ex. krig
Nollofärdsårde dåliga relationerna med grannländerna bådar ofärd för landetofärd (för ngn/ngt)sedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. ofärdh, till o- och färd i en äldre bet. ’lott, öde’; jfr välfärd