adjektiv ~t
o|för·vit·lig●som aldrig gjort sig skyldig till ngt olagligt eller omoraliskt
admin.psykol.JFRcohyponymfläckfricohyponymhederlig
en oförvitlig person som fastnade i rättsmaskineriet○äv. om handling e.d.leva ett oförvitligt livsedan ca 1700efter lågty. unforvitelik med samma betydelse; jfr tillvita, vite