Svensk ordbok 2009, webbversion

officiell´ adjektiv ~t of·fici·ell1fast­slagen eller skapad av (statlig) myndighet admin.samh.JFRcohyponymoffentlig 2cohyponymstatlig en officiell skrivelseofficiell statistiken officiell bekräftelse på upp­gifterna kom senaredet officiella språket i den f. d. kolonin är spanska○äv.som ut­förs i (statlig) tjänst ett officiellt besökofficiella förpliktelser○äv. om person som in­går i (statlig) myndighetofficiella tales­mänfrån officiellt håll med­delas○äv. om lokal för (statlig) myndighetofficiella byggnader i Stock­holm○äv. om före­mål som an­vänds av (statlig) myndighet e.d.officiella, bruna kuvert○äv. all­männaretypisk för (statlig) myndighets verksamhet JFRcohyponymformell det krångliga, officiella språketnyhetsurvalet var snävt, med en torr och officiell prägelsedan 1788av fra. officiel ’stats-; ämbets-; officiell’; av lat. officia´lis ’som hör till tjänsten’, till offic´ium, se officer 2av­sedd för offentligheten om ut­talande e.d. admin.samh.JFRcohyponymoffentlig 1 den officiella historie­skrivningenofficiellt är hon tjänst­ledig, men i verkligheten är hon entledigad (adv.)○äv.av­sedd att an­vändas av alla människor den officiella besöks­tidenden officiella in­gången○äv. med ton­vikt på auktoriteten bak­om ngt som är av­sett att gälla alla människor (in­om visst om­råde)brukshunds­klubbens officiella tävlingarde officiella slut­kurserna på börsen○äv. försvagatall­män det är nu­mera officiellt erkänt att rökning skadar foster (adv.)sedan 1855