substantiv ~n oleandrar
ole·andr·ar●en buske eller ett litet träd med läderartade blad och stora, ofta röda eller vita blommor
en omtyckt krukväxt
bot.SYN.synonymnerium
oleanderblommasedan 1650via ty. av ita. oleandro med samma betydelse; trol. ombildn. av medeltidslat. loran´drum, med anslutning till lat. ol´ea ’oliv(träd)’; trol. besl. med rhododendron