[åm`-]
verb ~de ~t
om|ändr·ar●ofta lös förb., seändra om
åstadkomma annan fördelning av eller andra egenskaper hos
ngn företeelse
NollJFRcohyponymförändracohyponymändracohyponymomforma
huset blev senare i omändrat skick residens för landshövdingenomändra ngt (till ngt)sedan 1741Subst.:vbid1-269150omändrande,
vbid2-269150omändring