Svensk ordbok 2009, webbversion

ombestyra [åm`-] verb ombestyrde ombestyrt, pres. ombestyr om|­be·styr·deför­bereda (ngn annans) ut­förande av ngt viktigt, genom o­lika (praktiska) arrangemang komm.JFRcohyponymombesörja en av­lägsen släkting med de rätta kontakterna ombestyrde att han kom in på internat­skolanombestyra ngt/SATSsedan 1680Subst.:vbid1-267548ombestyrande