[åm`-]
substantiv ~en ~ar
om|fatt·ning·en1(storlek av) område för förekomst av viss företeelse
utstr.JFRcohyponymomfångcohyponymutsträckning
hon försökte skaffa sig en överblick över brandens omfattning○äv. mer abstraktmissbruket växte i omfattningregeringen ville kartlägga omfattningen av skattefusketomfattningen (av ngt)sedan 18022det att omfatta en fiende
Nollseseomfatta 3
omfattning (av ngn/ngt)sedan 1615