Svensk ordbok 2009, webbversion
[åm`-]
verb ~de ~t
om|form·ar●äv. lös förb., seforma om
ge annan form (eller andra egenskaper) åt
ngt
Nollinformationen i skivspåret omformas till ljud○ofta med avs. på abstrakta företeelseromforma samhälletdet gamla familjebegreppet har omformatsomforma ngt (till ngt)sedan 1814Subst.:vbid1-267867omformande,
vbid2-267867omformning