Svensk ordbok 2009, webbversion
omhägna
[
åm
`
-
]
verb
~de ~t
om|hägn·ar
●
vanligen perf. part.
skydda genom ngt slags avgränsning
Noll
JFR
cohyponym
omgärda
en omhägnad hundgård
omhägna ngt (med ngt)
sedan 1640
Subst.:
vbid1-267996
omhägnande