Svensk ordbok 2009, webbversion

omhägna [åm`-] verb ~de ~t om|­hägn·arvanligen perf. part. skydda genom ngt slags av­gränsning NollJFRcohyponymomgärda en omhägnad hund­gårdomhägna ngt (med ngt)sedan 1640Subst.:vbid1-267996omhägnande