Svensk ordbok 2009, webbversion
omhulda
[åm`-]
verb ~de ~t
om|huld·ar●vårda sig om
ngn/ngt
komm.JFRcohyponymgynnacohyponymbeskydda
den omhuldade gamla eken○äv. bildligt (ibl. iron.)en omhuldad mytskid- och löparidolerna omhuldades som nationalhelgonomhulda ngn/ngtsedan 1855till huld
Subst.:vbid1-267988omhuldande