Svensk ordbok 2009, webbversion

omigen [åm´-, -ijen´el. med två huvudtryck] adverb om|­i·genäv. två ord än­nu en gång tid.JFRcohyponymigen 1cohyponymånyo hon fick förklara det hela omigenom och omigenmånga gångerbarn­böcker som lästs om och om­igen sedan 1788