Svensk ordbok 2009, webbversion
omigen
[åm´-, -ijen´el. med två huvudtryck]
adverb
om|i·gen●äv. två ord
ännu en gång
tid.JFRcohyponymigen 1cohyponymånyo
hon fick förklara det hela omigenom och omigenmånga gånger
barnböcker som lästs om och omigen
sedan 1788