Svensk ordbok 2009, webbversion

omsluta [åm`-] verb omslöt omslutit omsluten omslutna, pres. omsluter om|­slut·er1äv. lös förb., sesluta om tätt om­ge rum.gelé omsluter burk­skinkan○äv. bildligtden atmosfär av förståelse som omslöt honomomsluta ngn/ngtsedan ca 17552ha som in­gående del(ar) ekon.utstr.JFRcohyponymomfatta 1 organisationen omsluter drygt 3000 med­lemmar○spec. i ekonomiska samman­hangha som summa av till­gångar verksamheterna omsluter till­sammans tre miljoner kronoromsluta ngtsedan 1840Subst.:vbid1-268682omslutande, omslutning (till 2)