Svensk ordbok 2009, webbversion

o`rättvis adjektiv ~t o|­rätt·vis●som inte behandlar in­blandade parter lika främst betr. fördelning av ngt positivt el. ngt negativt admin.psykol.JFRcohyponympartiskcohyponymoförtjänt en orättvis lärare som gynnade de mest in­ställsamma elevernaett par av barnen kände sig orättvist behandlade (adv.)○äv. om handling el. före­teelseen djupt orättvis beskrivningen orättvis löne­sättning○äv. i fråga om bedömning e.d. av bara en partsom visar en o­motiverat negativ in­ställning mot ngn han är orättvis mot sina föräldrar i sina memoarerorättvis (mot ngn)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. orätvis En orättvis betraktelse.Titel på bok av Göran Palm (1966) om bl.a. den ojämna fördelningen av jordens tillgångar (titeln är ironisk)