Svensk ordbok 2009, webbversion

ordination [-∫o´n] substantiv ~en ~er ord·in·at·ion·en1instruktion om (viss) behandling eller medicinering vanligen ut­färdad av läkare med.funktions­hindrade kan få vissa hjälp­medel efter ordination helt utan kostnadordinationen var på två tabletter om dagenhan gick långa promenader på läkarens ordinationen ordination (på ngt)sedan 1761av lat. ordina´tio ’förordnande’; till ordinera 2vigning till kyrkligt ämbete ngt åld.relig.JFRcohyponymkonsekration ordinationsaktordination (av ngn)sedan 1635