substantiv ~en ~er
o|ren·lig·het·en●det att vara orenlig
hyg.JFRcohyponymsmuts
orenligheten minskade med den ökade fritiden○ofta mer konkret, särsk. om avfall och exkrementerhögar med orenlighetsedan ca 1385Klosterläsningfornsv. orenlikhet
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
o|ren·lig·het·en●det att vara orenlig
hyg.JFRcohyponymsmuts
orenligheten minskade med den ökade fritiden○ofta mer konkret, särsk. om avfall och exkrementerhögar med orenlighetsedan ca 1385Klosterläsningfornsv. orenlikhet