Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
org·an·ist·en●(titel för) person som yrkesmässigt spelar orgel
och vanligen har högre musikalisk examen; särsk. i kyrka
musikyrk.JFRcohyponymkantorcohyponymkyrkomusiker
organistexamendomkyrkoorganistsedan 1505 SOU; formen organist 1560Stockholms stads tänkeböckerfornsv. orghanista; av medeltidslat. organis´ta med samma betydelse; jfr orgel