Svensk ordbok 2009, webbversion

organis´t substantiv ~en ~er org·an·ist·en(titel för) person som yrkesmässigt spelar orgel och vanligen har högre musikalisk examen; särsk. i kyrka musikyrk.JFRcohyponymkantorcohyponymkyrkomusiker organistexamendomkyrkoorganistsedan 1505 SOU; formen organist 1560Stockholms stads tänkeböckerfornsv. orghanista; av medeltidslat. organis´ta med samma betydelse; jfr orgel