Svensk ordbok 2009, webbversion

oriente´ra sig verb orienterade orienterat orient·er·ar1placera sig i viss riktning i förhållande till ngt annat rum.JFRcohyponymorientera 1 blommorna orienterar sig mot ljuset○äv. bildligt, särsk. i fråga om politisk in­riktninglandet orienterade sig mot väst­makternaorientera sig (ngnstans)sedan 18452skaffa sig all­män kunskap om ngt komm.rum.JFRcohyponymorientera 2 orientera sig i den nya litteraturen○äv. med ton­vikt på rums­uppfattning o.d.när hon vaknade mitt i natten kunde hon först inte orientera sigorientera sig i ngtsedan 1842Subst.:vbid1-270975orienterande, orientering