Svensk ordbok 2009, webbversion

originell [år(i)ginel´äv.årjinel´] adjektiv ~t orig·in·ell●som har unika eller o­vanliga egenskaper om person, skapat verk e.d.; ofta med ton­vikt på kreativitet o.d. admin.psykol.JFRcohyponymegen 3cohyponymsärprägladcohyponymexcentrisk 1 Döderhultarn, en av våra originellaste konstnärerHercule Poirot, Agatha Christies originelle hjälteen originell idé○äv. om före­teelse i naturenen originell bergs­formationsedan 1795Folk betalar sin skatt och är snälla fastän inte ett skvatt originella.Nils Ferlin, Kuplett (”På Arendorffs tid”, i Med många kulörta lyktor, 1944)