Svensk ordbok 2009, webbversion
orimlig
[o`-äv.-rim´-]
adjektiv ~t
o|rim·lig●uppenbart helt felaktig
och ofta stridande mot vanlig logik
admin.komm.JFRcohyponymabsurd
ett orimligt påstående○äv.som inte kan försvaras med förnuftsskäl
JFRcohyponymoskälig 1
orimliga kravsedan 1606jfr fornsv. orimlika, adv., ’orimligt’