Svensk ordbok 2009, webbversion

orimlig [o`-äv.-rim´-] adjektiv ~t o|­rim·liguppenbart helt felaktig och ofta stridande mot vanlig logik admin.komm.JFRcohyponymabsurd ett orimligt på­ståendeäv.som inte kan försvaras med förnufts­skäl JFRcohyponymoskälig 1 orimliga kravsedan 1606jfr fornsv. orimlika, adv., ’o­rimligt’