substantiv ~n äv. vard. ortdrivarn, plur. ~, best. plur. ortdrivarna
ort|driv·ar·en●gruvarbetare som spränger gruvgångar
bergsvet.yrk.sedan 1880Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. ortdrivarn, plur. ~, best. plur. ortdrivarna
ort|driv·ar·en●gruvarbetare som spränger gruvgångar
bergsvet.yrk.sedan 1880