Svensk ordbok 2009, webbversion
ortodrom
[
-drå
´
m
]
substantiv
~en ~er
orto·drom·en
●
linje längs en storcirkel på jordytan
den kortaste vägen mellan två givna punkter
mat.
sedan 1914
till grek.
orthos
´
’rak’ och
drom
´
os
’lopp’; jfr
velodrom