Svensk ordbok 2009, webbversion
på`brå
substantiv ~et äv. ~t
på|brå·et●(mer eller mindre avlägset) arvsanlag
släkt.hon sjunger bra men så har hon också påbrå○äv. om släktursprung e.d.hon avslöjade sitt skotska påbråsedan 1688till på och brås; jfr förebrå