Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
på|följd·en●rättslig följd av (brottsligt) handlande
vanligen om ngn form av straff
af.jur.JFRcohyponym1straff
brottspåföljdstraffpåföljdstraffrättslig påföljden mild påföljden kännbar påföljden frihetsberövande påföljdskadestånd är en typ av påföljd○äv. allmännareföljd, resultat
han tog sömnmedel med påföljd att han kände sig slö och hängig nästa dagen påföljd (för ngn) (för ngt), (med) påföljd (SATS)sedan 1678