Svensk ordbok 2009, webbversion

på`pekande substantiv ~t ~n på|­pek·and·et●ngt som på­pekas komm.han gjorde det banala påpekandet att det måste löna sig att arbeta○ibl. spec.kritisk an­märkning ett ampert påpekandede butiker som slarvar med märkningen kan få ett påpekandedet var bara ett enkelt påpekande, ingen varningett påpekande (om ngt/SATS) (för ngn), ett påpekande (SATS) (för ngn)sedan 1872