Svensk ordbok 2009, webbversion

påsk substantiv ~en ~ar; obest. f. sing. genitiv ~as i ett uttr. påsk·enen kristen vårhögtid till minne av Jesu kors­fästelse och upp­ståndelse relig.tid.påskfestfira påski påskas var de i Romäv. om en judisk hög­tid vid samma tid(på/under) påsken, i påskasannandag påskdagen efter påsk­dagenglad påsk!ha en trevlig påsk­helg!glad påsk och hoppas att ni får det skönt i stugan! sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. paskar; via medeltidslat. av hebr. pesah ’förbi­gående; förskoning; påska­lamm’ (påskfesten firades till minne av ut­tåget ur Egypten)