verb ~de ~t
på|träff·ar●ofta lös förb., seträffa på
träffa på
ngn el. ngt (ofta ngt abstrakt)
formelltNollJFRcohyponymanträffa
små mängder bekämpningsmedel påträffades i flera grundvattenområdenpåträffa ngn/ngtsedan 1841Subst.:vbid1-291118påträffande