substantiv ~n påvar
påv·en●(titel för) romersk-katolska kyrkans högste styresman
relig.yrk.påvevalpåven Paulus VIpåven väljs på livstid○i sammansättn. äv. bildligt om pamp e.d.partipåvesmåpåvetvista om påvens skäggseskägg 1
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. pave; urspr. av lat. pa´pa ’fader; påve’; jfr papism, pappa, 2pop