Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
pamp·en1(maktfullkomlig) person i inflytelserik ställning
särsk. i politiska och fackliga sammanhang
ngt nedsätt.samh.yrk.JFRcohyponympotentatcohyponymsmåpåve
pampväldefackföreningspampkommunalpamppartipamppamparna i förbundets styrelsesedan 1782sv. dial. pamp ’stor och grov karl’; trol. av ljudmålande urspr.
2typ av kraftig huggvärja eller sabel
histor.mil.sedan 1615av lågty. pampe med samma betydelse; av okänt urspr.