Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
parall·ell●som har exakt samma riktning
som en viss linje, ett plan e.d.; om linje el. annan företeelse med konstant riktning som kan uppfattas som en linje
admin.mat.rum.parallellförflyttningtvå parallella linjer kan aldrig skära varandrai en rektangel är motstående sidor parallellaStorgatan är parallell med Kungsgatan○äv. om plansom har en utsträckning som innebär helt oföränderligt avstånd
till ett annat plan
parallellepipedde motstående väggarna är parallella○äv. om kroklinje (el. buktig yta) som löper på konstant avstånd från annan kroklinje (el. annan buktig yta)alla orter på samma breddgrad ligger på en tänkt cirkel som är parallell med ekvatornvägen går parallellt med stranden (adv.)○äv. bildligt, spec. i fråga om (två) förlopp e.d.som har likartad uppbyggnad eller likartad gång
hon anförde ett parallellt fallbrödernas karriärer var nästan parallellaFrälsningsarméns organisation är parallell med den militäratvå parallella och konkurrerande säkerhetsstyrkor○ibl. med innebörd av samtidighetparallellt med studierna arbetade hon på sjukhus (adv.)parallell med ngt, ngra är parallellasedan 1662via lat. av grek. parall´elos ’jämlöpande’, till para´ ’bredvid’ och alle´lon ’varandra’
substantiv ~en ~er
parall·ell·en●linje som har samma riktning
som en viss annan linje (el. ett plan)
mest i mat. sammanhanggeogr.komm.mat.dra parallellen genom punkten C till sträckan AB○äv.(tänkt) cirkel på jordytan som har konstant avstånd till ekvatorn
SYN.synonymbreddgrad
på 30:e parallellen○äv. bildligt, spec.motsvarighet, likartat fall
en händelse med få paralleller i historien○spec. äv. om jämförelse e.d. i förklarande syftehon drog en parallell mellan apartheidtidens Sydafrika och trettiotalets Tysklanden parallell (mellan ngra), en parallell (med/till ngn/ngt)sedan 1691