Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
para·tax·en●(hög grad av) samordning mellan satser och större satsdelar av samma typ
vilket anses göra framställningen relativt lättläst
språkvet.JFRcohyponymhypotax
från hypotax till paratax ― så kan förändringen i det litterära stilidealet under 1900-talet sammanfattassedan 1906till grek. para´ ’bredvid’ och tax´is ’ordning’; jfr hypotax, syntax, taktik, taxonomi