Svensk ordbok 2009, webbversion

partik´el substantiv ~n partiklar part·ikl·ar1mycket liten del av ett ämne ofta så liten att den kan sväva fritt fys.sotpartikelfina partiklar av snö och is blåste i an­siktet på honomspec. (fys.) om materiens små­delar, t.ex. protoner och elektronerpartikelacceleratorpartikelfysikelementarpartikelpartiklar (av ngt)sedan 1706av lat. partic´ula ’liten del’, till par´s ’del’; jfr part 2typ av (små)ord som huvud­sakligen har grammatisk funktion el. funktionen att modifiera betydelsen hos ett när­stående, betydelsemässigt rikare ord (vanligen verb) språkvet.partikelverbprepositioner, konjunktioner och vissa adverb räknas som partiklari frasen ”stanna upp” under­stryker partikeln ”upp” det hastiga full­bordandet av handlingensedan 1650