Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
past·isch·en●konstnärligt verk som medvetet lånat uttrycksmedel som är typiska för (konstnär under) tidigare epok
konstvet.litt.vet.JFRcohyponymparodicohyponymtravesti
Povel Ramels geniala pastisch på Bellman inleds med raden ”Torstigste bröder, kom lät oss ta en tur”en pastisch (på ngn/ngt)sedan 1832av fra. pastiche med samma betydelse; av ita. pasticcio ’efterbildning’, eg. ’pastej; blandning’; jfr pasta