Svensk ordbok 2009, webbversion

pateti´k substantiv ~en pat·et·ik·en(yttring av) stark och lidelse­full känsla som (nära nog) kan fram­kalla tårar psykol.JFRcohyponympatos han talade med patetik om den tragiska situationen i hans hem­landäv. om till­stånd e.d. som fram­kallar så­dan känslapatetiken i flyktingarnas situationsedan 1794av fra. pathétique ’patetisk; patetik’; till patos