Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
pat·et·ik·en●(yttring av) stark och lidelsefull känsla
som (nära nog) kan framkalla tårar
psykol.JFRcohyponympatos
han talade med patetik om den tragiska situationen i hans hemland○äv. om tillstånd e.d. som framkallar sådan känslapatetiken i flyktingarnas situationsedan 1794av fra. pathétique ’patetisk; patetik’; till patos